Igår var jag en sån där supercool morsa som cyklade ner till fotbollsplanen och spelade fotboll (sköt på mål) med min dotter i nästan en timme.
Har jag ont i benen idag eller har jag bara så jäkla ont i benen att jag nästan inte kan gå???
Alltså, det var supermysigt. Solen lyste. Dottern var själaglad att hennes tråkiga mamma faktiskt brydde sig om henne och bara henne en hel timme... men AAAAJ!!! Jag har så ont idag!
Det var värt det ändå.
Nu är sonen sjuk dock. Vi var till läkaren och fick ny hostmedicin imorse eftersom han hostat i 2 månader. Så typiskt. Nu är han förkyld. SNoret rinner och han är hängig. Namel ont, säger han och pekar på halsen. Och sen ögonen.
Och nu är han fortfarande vaken, för han fick nå microsömn innan han började tokhosta igen... suck. Känns som om det blir en lång dag.
Dessutom kom älskade dottern hem, fast jag trodde hon skulle vara hos sin pappa. Inte för att hon inte är välkommen här, för det är hon när som... men om man tror att hon ska vara nån annanstans... och mat fanns inte att tillgå eftersom vi ätit rödspätta till middag och fisk är ju livsfarligt i hennes ögon och går inte att äta.
Nåja. Tur det finns spaghetti och köttfärssås i frysen.
Och musarm har jag, fast jag kommit på att det är tangentbordsarm... jag hade ju ergonomiskt sånt snedvinklat tangentbord på jobbet... jag behöver nog ha ett sånt igen... mmm... får fixa det.
Inget scrappat. Är så nöjd att jag scrappade igår och blev nöjd så jag ska aldrig mer scrappa ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
W är snorig och hostar samma med mig.. Så du är inte helt ensam om sjuklingar hemma..
Du kan ge alla scrapp saker till mig, du som inte ska göra det igen ;)
Hej stackars Samuel som haft hosta så länge hoppas det går över fort nu! Du är varmt välkommen hit så fort vårt badrum är klart och hantverkarna är borta! Är sååå sjukt trött på hantverkare!
Ooohhh!! Du får inte skrämmas!! ;)
Visst är det frustrerande när barnen inte är där de ska???? jag vet har också barn på yvå ställen, men visst vill man att de ska vara välkomna, man lär sig aldrig att leva med det fullt ut. Och stackars sonen hostig och dan... och du med all krämpor vad har hänt med familjen ;) Hoppas verkligen att allt blir väl, men tack för nya skisser som du lagt ut. PÅassar bra i morgon med ledig fm. Kram kram och ha det gott Aase
Skicka en kommentar