Jag har bestämt mig för att man inte måste ha fantastiska foton på alla sina LOs och att även de små gryniga fotona från dotterns barndom är lika viktiga och har en story att berätta. Så, jag ska försöka scrappa mer såna.
Här är ett.
Det finns så mycket om dotterns barndom som jag borde skriva ner... som jag kommer glömma snart. Som att hon promenerade runt möblerna vid 5½ månaders ålder tex. Eller... det glömmer jag nog aldrig. :D
Här har jag ritat lite blommor och målat med distresser igen. Knappar från SEI och lite floss. Bazzill, vellum, anteckningsblock och inte mindre än TVÅ olika mönstrade papper. Rekord va? ;D
Handstil och QK Studio.
Symaskinen fick jobba igen. *kär*
27 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jättefin layout, och kortet *pekar neråt* var jättesött.
Håller med dig....jag är också jättedålig på att scrappa foton från när ungarna var små. Vi får helt enkelt skärpa till oss och börja med det!
Superhärlig LO förresten!
Kram!
Jag glömmer aldrig att min äldsta son kröp, och även satte sej upp när han var 5 månader, kruxet var bara, att han kunde inte sitta, föreställ dej det scenariot 40 ggr/dag hmm!!
superfin. nu har du verkligen fulländat din stil med dina vackra egendesignade blommor och fjärilar. Du är såååå begåvad :-D
Avskalat och snyggt. Håller med dig, vi måste inte ha superfina kort jämt. trevlig helg.
Skicka en kommentar